Jag skriver. Pennan av franskt ursprung arbetar, och orden strömmar som Avestaforsen, och bokstäverna är krokiga som gamla gubbar.


Trots att huvudet stänger dörren för fria tankar, trots att känslorna sätter upp händerna som stopptecken, trots att bröstet kniper ihop munnen och säger nej växer texten. Skrivandet är som livet.






Kontakt och kontroll