Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag är den enda som minns oss nu



Jag har skrivit så många texter om dig
Om hur jag rymde en gång från en man som
Älskade mig
Kontrollerade mig
Bröt ner mig
Förstörde mig

Jag har skrivit om hur jag räknade dagarna
I frihet från dig
Hur gatorna är mina nu
Jag gör vad jag vill
Dina kedjor hänger inte på mig och
Hotbreven når inte fram

En gång tände du en låga i mig
Ingen kan stoppa den eld som brinner
Nu är det du som har brunnit upp

Jag har berättat om hur
Jag såg dig mellan raderna
Hur du fått mitt hjärta att rusa
Varje muskel att spännas i min kropp
Inget hat i världen förstörde mig så
Som kärleken mellan oss

Du tog ifrån mig allt som var jag
Var mer som en slav
Det var inte så här
Jag hade föreställt mig
Kärlek

I början av varje ny relation
Sen jag var 17 år
Har jag vaknat i svett och panik
I mina mardrömmar är alla män du
Där letar jag fortfarande kryphål
Att ta mig ut och igenom

Jag fick aldrig göra fel
Inte säga emot
Du skulle få mig att ångra det
Resten av livet
Det skulle svida för alltid

Jag skrev att det är väl som
En svidande tumör i mitt hjärta
Du alltid kommer stanna kvar
Men mest av allt hoppas jag att du dör
Älskling

Jag har skrivit så många texter om dig
Hur du förändrade mig i grunden
Så tack för att du kom och rev ner
Allt som var jag
Tack för att du tog med dig alla bitar
När du gick

Det här är min sista text om dig
Dina händer ska aldrig nå en kropp igen
Och dina fötter aldrig vandra några gator
Din historia är skriven

Vi kommer inte ses i Nangilima























Fri vers (Fri form) av Estelle
Läst 137 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2022-02-01 19:42



Bookmark and Share


  Eva Langrath VIP
Välskriven stark dikt med ett driv i orden från början till slut. Jag förnimmer diktjaget resa sig och kliva ut i livet befriad.
2022-02-02

  J P VIP
Applåd!

Starkt och vackert
2022-02-02

    baradu
Lika vackert skriven som hemsk
2022-02-01
  > Nästa text
< Föregående

Estelle
Estelle