Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Illusioner

Outtalade

Åren,
våra jämna ögons mellanrum

Vi rodde
Vi sjöng om den underbara flykten;
romantiserade fjärilarna i magen
Dina händer var himmel
Höll mig hårt knuten vid varje hemlig plats

Jag höll andan
Tiden stod stilla. Jag
såg fåglarna flyga;

sakta suddas ut
Horisontens obegripliga oändlighet

Vår väg flög de fåglarna

Ljudlöst
andades jag ut
Den snåriga stigen
och du cyklade med mig på en ö

I ödet
Du var allt


Märkligt hur vi kände
när

Vi
drömde så mycket
om framtiden

Den
vi försvann i;

epoken med alla
Falska jävlar.

*

Vi
förlorade varann
i
kvantfysiken


Där jag ännu letar
efter ordens mening

Du behövde mig tala då

Världen gör så ont
Jag vet inte om du förstår;

ensamheten överlämnad

Världen gör så ont

För allt det jag inte sa
och
illusionerna har nu bytts ut



När allt försvinner och blir sant
Påminner du
och gråter med mig

Likt den fågel som inte hittar hem

Vi rodde
aldrig hem




Prosa av JARNSAXA VIP
Läst 132 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2022-03-08 04:36



Bookmark and Share


  Kungskobran VIP
Starkt om något som gått förlorat
2022-03-08

    ej medlem längre
En otroligt bra dikt! Så stark och berörande.
2022-03-08
  > Nästa text
< Föregående

JARNSAXA
JARNSAXA VIP