över vindrutan
målade regnet diagonala streck
då ögat fångade
de skumtoppade händerna
som sluppit ur
vindarnas urtidsgrepp
Det var gott och ont omslingrade
vi får inte glömma
fastän det kan vara svårt
mitt i vår mörknande värld
finns ändå
naturen där för oss

hemkomsten fann
vi glömde i väntrummet
ett rött paraply

var nog trötta bägge två