...och hörde någon skrika '...ik och dynamik'.
Lyssnade efter om det skulle höras igen.
Det gjorde det och han kunde höra hela
meningen den här gången.

'Kom inte hik, det luktar skik och dynamik'.
Han undrade om han hört rätt.
Kanske var det någon hade mer än ett hål i munnen,
som gastat på någon annan.

Det lät, tyckte han,
som om skrikaren inte kunde
tala rent. Men så där var det nog ibland.
Solen sken och himlen var blå,

inte mörk och hotande om regn,
men inte helt molnfri heller. Några vita moln syntes
som tussar här och där och det blåste bara helt lätt.