Mer natt än vinröd tystnad.
Het lava rinner ut i
försommarens ådror.
Och hela tiden
de infällda rosentaggarna svalnat.
Medan livets gyllene ärr
inte mer än ett behagligt regn
iakttar oss.
Men inte med samma blick
som jag ser dig.
Mitt inre med vingar
av plockade rosblad.
Naken inför dig.
Endast du
och den passion
du ger.
Jag ser mina inre svanar flyga
över de tusende berättelser
som är våra.
Resten är bara aska
av tiden som ännu inte varit.