Det är tyst som i

graven mörkret lägger sig

tungt över staden

nattfjärilarna  rör sig

långsamt hemåt i natten

gatljusen darrar

skuggorna har tagit sin

tillflykt i vrår och

prång tar någon ett sista

andetag en svanesång

snubblande nära

men ändå så långt borta

lika osedd i

livet som när hon dör en

svart ängel som skyr ljuset