Tre ögonpar som sjunker ner
i varandras spegelbilder
Till förvillelse lika

En ögonblicksbild sedd i dis
efter skyfallet som bildat
en stor vattensamling

I den stadsoas där de stämt
möte
För dagen helt olik den plats
där de först hade setts i solsken

En sommar fylld av kontraster
Nu tonsatt av vindars sus
svalkande nederbörd och i avsaknad
av solens brännande strålar

Där bland förvedade stammar
och förgrenade kronor
Stod de tre och såg trädens siluetter
och varandras blickar mötas

i den vackraste av sjöar