Jag ville du skänkte mig en själslängtansflamma
av nyväckt iver i lustanbidan sann
i lyckorusgivnad förtäljde ditt vackra Namn
så jag må locka dig nära med min sång

städse trogen handfast nära rodnad gå
du skyler ditt ansikte i skuggors dans
din själkroppsblomma lyser i färgnad när
jag smyckar ditt gyllene utslagna hår

det sjunger så ljuvt i berghällens brant
i sjöisars fastfrusna vattenkaskader
det ljuder en lockton så förunderligt djup
ur strandens snår en näktergal ge hals

och jag böjer mig ner mot kära jorden
för att skönja dina nattgamla spår
likt dimma reser sig ur villande mo
och flyktar så snabbt jag lyfter dem opp

säg vart går du hän vart bär dina lätta steg
du kvinna som lyfter min ande så lätt
andetagen sjunger given fjärilsstigen
din väg långsamt lång och svår att finna