Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

blå blå himmel.

vita moln som drar förbi.
trädens gula blad.
som faller ner ner.
vad ser jag ingenting.
ser bara livet.
rinner förbi mig.
naturen ger mig kraft-
hoppet att återvända,
till den jag alltid varit.
sorgen att mista alla kära.
hela tiden gör att.
hoppet alltid återvänder.
vad som en skär.
nu får jag ta tag.
i dom trasiga bitarna.
att finna mig själv igen.
döden gör att man faller-
all hopp all framtid,
men det är livets gång-
alla bör älska alla.
en dag står vi alla.
vid en grav vid livets slut.
men det födds nya liv.'
i vår släkt är det det som ,'
kallas att vi lever i all evighet -
skrev i dag.
det är mitt tänkande .
av birgitta skrev i dag11.10 2022




Prosa av siv birgitta.a. VIP
Läst 37 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-10-11 15:10



Bookmark and Share


  Solstrale VIP
Fint tänkande du förmedlar. Fastande för … vi borde alla älska alla… Ja livet är det vi ska hylla när slutstationen nås och efter det finns inget medvetande, men dock en rest av ens DNA att för generationer förvalta.
2022-10-12
  > Nästa text
< Föregående

siv birgitta.a.
siv birgitta.a. VIP