äter vi ur de sopor som växer i träden
        när människorna med sina gyllene positiv
                                      lyser upp  i underjorden
          deras sköna sång spinner sin väv av
                 mening kring de svältande barnen i Burkina Faso 
   ur deras vidöppna hjärtan droppar den lena honungen
                                  litterära sidenansikten
    levnadskonstnärerna vars solstrålar och poesi smörjer
                                              Putins prostata
            när gubbarna i plommonstop och kravatt skyfflar
                       rykande människofett från gatorna