Min broder jag skönjer din sorg
glöder i själsgnistror rena från hat
där du flämtar i din smärta
vill jag ge dig min hand

att du må färdas fri längs vägen
du plöjer dina fåror så stumt
å tyst du andas lågor som göder
din kärleksbåk att brinna
när nätters kyla vända åter

djupare ned i jorden vill vi sträva
djupare inunder själars hägn
vi flyktiga sårbara kroppar
som famna å älska
vart ögonblick vart andetag

till livs vill vi spira
i utsträckta lemmar
i daggfylld dager
i skymningstimma

i skratt och tårar
andas tillsammans
all fröjd och lust
var natt å dag