Jag väntade så länge
det blev aldrig av
som jag tänkte
det kom så mycket emellan
som var viktigare
som måste göras först
men sedan

Sedan blev inte av
på lång lång tid
men så
en kulen höstdag
när vinden var som isnålar
med blekt solsken
som silade genom kala trädkronor
var jag nära
en liten bit bara
längs slingrande byvägar
åkte förbi
röda hus med klippta gräsmattor
en byskola med en klocka som stannat på kvart i tre
den lilla affären med extrapriser i röda siffror
och så var den där
den gamla kyrkan
grå och tyst med sin låsta port
gravarna i rader i det tjocka gräset
fuktig mossa och frostbitna blombuketter

Jag gick rad efter rad
läste noga alla namnen och datum
när de gick att tyda
några stenar så nötta
tiden hade suddat ut texten
bara aning av vem som fanns där
född och död
alldeles nyss eller för länge sedan

Ditt namn, dina datum
jag minns dem så väl
letade och undrade
men hittade inte din grav
det skymde
solen försvann bakom trädraden
det blev kallare
huttrade och skorna hade blivit blöta
mina tomma händer vitnade i kylan
något i mig tystnade
jag kom för sent
du var inte där
nu kan jag ta farväl.