Jag skriver inte dikter av plikt
        eller längtan till Evigheten.
Men vårdag med sol och rödhakesång
        och lövsångardrillar som stilla trillar
        mellan nyss utslagna löv
möter vackert, vackert, min trevande vers.

Fåglarna flyttar, hösten blir vinter,
        själv står jag här med verserna kvar.
Men tänk: kanske någon vers, ett mirakel!, får vingar
        och lyfter ur mörkret
        till ett vackrare land.