...och idag är det den första dagen på det liv som börjar
idag. Någon har sagt att idag är första dagen på resten
av mitt liv. Medan jag hellre pratar om morgondagen
som den sista dagen på det liv jag lever nu.

Och då får jag höra att nej, idag är första dagen på resten
av mitt liv. Men min inställning är förstås fortfarande att
imorgon är den sista dagen på... och så där kan vi förstås
hålla på och 'tjafsa'.

Edvin och jag är bekanta, medan Edvin har valt att kalla
oss vänner, men det får förstås stå för honom och hans
sätt att se på tillvaron. Mitt sätt att se på tillvaron är förstås
min egen och inte hans.

Han vill kunna se på andras tillvaro, men andra vill nog som
kunna se med högst egna ögon på sin egen, som han alltså
väljer att ha åsikter om. Jag heter inte Edvin, utan det är
namnet på en bekant.

Vad jag heter kan göra detsamba, men andra kallar sig förstås
för vad de vill. Kanske heter Tompa något annat och hon väl
åtminstone Eveline kallar sig hellre för Eve eller Eva, som
någon visst har kallat henne.

Samt fortsätter att kalla henne, trots att hon alltså heter 'något
annat'. Jag har ibland fått höra att även om andra ser på mig
med sina ögon, jag själv ser med mina egen ögon. Någon kan
vara blind förstås och då ser de nog

ingenting med ögonen, sina eller ens andras. Är blindheten som
medfödd kan de ändå ha en uppfattning om att livet finns någon-
stans omkring en själv. Tillvaron och verkligheten bara finns där.
Den som är blind kan veta att det finns

något sådant som syn, men är det medfött så är det förstås. Vad
det är att 'kunna se', har den personen förstås sin alldeles egna
uppfattning om och seende kallar det nog för att ha sin syn på
saker och ting.

Frågan är väl om det istället är uppfattning som en blind uppfattar
det som att ha sin egen uppfattning om. (Om du är med så här långt,
så kan väl jag tänka att du har stort tålamod med en text som bara
kanske har ett som till fred ställande slut).

Det märkliga är att den som skrivit skrivprogrammet, verkar ha
tyckt att orden skall stå isär, medan jag själv anser att det är ett
enda ord. Tillfredställande. Men om det är skrivet som ett enda
ord, får det ett rött streck under.

Vad jag undrar över är förstås var den skolan är belägen som lär
ut att ord skall grammatiskt skrivas som om 'vi' vore i et engelsk-
talande land. Antagligen ungefär samma typ av människa som
tycker att 'stopp' i trafiken, skall stavas 'stop'.

Kanske vill den människan att 'butik' borde heta 'shop' eller att
garage borde uttalas som 'garash'? Ordet 'garage' påstås vara
från Frankrike och i så fall undrar jag förstås om Sverige är ett
eget land och rike.

Eller om det är en koloni, som ibland är en engelsk koloni och
ibland en fransk eller kanske tysk?) Själv tänker jag förstås tala
franska i Spanien och Portugal, svenska i England och engelska
i Finland, Norge eller Danmark.

Fast det är klart, vanligt folk 'på gatan', människor alltså, inte
hela folket, i en stad som Helsingfors, där talar de bara finska,
inte vare sig engelska, franska eller ens svenska. Ändå som före-
kommer det att finska studenter

reser till Sverige och inte till Frankrike för att som där lära sig
'fortsättningen' i valt yrke. Om exempelvis yrket har med köks-
regionen att göra. Själv anser jag att kursen gärna kan få vara
belägen någonstans i Hälsingland,

istället för i exempelvis Stockholms län. För jag vill förstås helt
snällt kunna be människan att dra just dit. Tyvärr, som det har
kunnat visa sig, har inte boende i det länet, Hälsingland, riktigt
samma inställning till sin egen

belägenhet som en del andra, som inte bor där själva, verkar kunna
ha. För att tala om något helt annat, eller i alla fall, en smula annat.
Ett simpelt 'g' skiljer ord som 'ängen' från 'gängen'. Undrar just om
den som varit 'där' tänker på just den saken.

Idag är verkligen inte som igår. Bara för en femtio år sedan eller så,
hade få människor en tanke på ett eller annat gäng, vilket då hade
mera med någon artistisk grupp eller hemlig klubb att göra. Talade
man dåförtiden, kanske mera om ängen.

Exempelvis att där kunde växa gräs, blommor, 'ogräs', vilket inte
är gräs alls troligen. Gräs är nog mera släkt med blommor.
En kavaj kan ha en blomma i knapphålet och en kvinna kan ha
flera blommor i en krans i håret.

Det finns minst en plats i landet, som heter Midsommarkransen
och det är ett bostadsområde i Södra delen av Stockholm.
Även om det är beläget 'utanför tullarna' så tillhör det ändå
Stockholms Stad och stadens skyddshelgon

Sankt Erik, pryder stundom en eller annan skylt eller tidskrift
om morgonen. Platsen heter alltså inte 'Midsommarängen', trots
att platsen en gång i tidernas begynnelse kan ha bestått av äng
och skog. Ängsmark och skogsmark,

bestod stora delar av 'Stockholms Stad', för några hundra år sedan.
Till så sent som en åttio år sedan eller så, 'fanns' inte de platser så
som de tar sig ut nu för tiden. Platserna fanns förstås, bara inte
stadsbilden, nu finns där hus

och vägar, gator och planteringar, parkeringsplatser och samhällen.
Frågan är väl vara människorna fanns på den tiden, på sådana som
platser. De bodde kanske på andra platser i landet eller i världen.
Om en människa inte vet att berätta,

som det ibland händer att den kan, så finns det förstås böcker om
'utvecklingen' som den såg ut då. 'Så ligger landet', heter kanske
inte just den boken. Edvin, bara för att ta ett exempel, bor inte i
Midsommarkransens bostadsområde.

Faktiskt är det på det viset att han skulle bo någonstans i exempel-
vis Katrineholm, skulle du kunna säga om honom att han bara nog
bodde där och då skulle alla andra platser och länder kunna vara
just 'Edvin-fria' områden.

Fast ibland tar han sig visst ton och påstår att han varit på andra
platser än just i södra delen av Sverige. Exempelvis som Portugal,
Madagaskar eller Japan, är inte alls beläget i Katrineholm. Men
kinesiska palatset är nog beläget

i Sverige i alla fall, förutom Italienska ambassaden och buss nummer
407. Var den linje går, om den går alls nuförtiden, det vill säga idag
anno år 2023, som det hunnit bli och redan är det alltså februari
och alldeles som strax är det förstås Mars.




(2023 02 27)