var rädd om dem
och aktsam om fågelboet
där honan fodrat med dunet från sitt bröst
var aktsam om alla små
det föds nya liv i varje snår
hela naturen är snart en stor barnkammare

och det doftar av regnet och popplarna
hela våren och försommaren andas
för örat som inte kan se
men som talar till inre ögon
hörs små cymbaler
och nattfrosten stiger som dimman
väver om natten en båge
kring midjan där han vandrar och sprider ljus
över vår jord