Urholkad på känslor.
Siameskatter stryker sig längs mitt ben.
Svarta tankar.
Iskuber av sten i whiskyflaskan.
Kyler ner mig med vädurens styrka.
Eldsflammor pryder verkligheten.
Skulle inte tro något annat.
Viskande drakskepp omfamnar.
Hjärtat omringat av espingar.
Trött nu.
Så vansinnigt trött.
Ser på när grinden åter öppnas.
Ett kliv ut.
Bara ett.
Korsetten sitter åt.
Formerna formas.
Orden kamoufleras.
Som vita liljor.
Längs skogsvattnet.
Ett eko från en främling.
Tystnat.
En gång stadens andetag splittrat mig.
Gråskala.
Putsar någons fjäderdräkt.
I min längtan efter mer.
Jag kryper ihop.
Endast ingenting kvar.
Allt jag lämnar kvar.
En sammetslen kyss.
Bredvid midsommarkransen.
Förbi dess vissna berättelser.
Det som så passionerat älskat.
I sommarsolens äng.
Nu endast.
Solbränd tystnad pulserar.
Men det var då.
Före efteråt.
Stjärnhimlens musa gör mig sällskap.
Tror jag drar mig tillbaka.
Låter natten sköta dig själv.
Orörd. Oskuldsfull.
Vit som snäckskal.
Jasminträdets årsringar förblöder.
Så också jag.
Inuti.
Som morgonen.
Den som saktat upp tempot.
En fastkedjad ara.
På ägarinnans axel.
Han sa ingenting.
För han visste.
Det var försent.