Dikt av Julia Engström.

Jag är fast i ett köttfängelse.

Det som betyder något ligger och skvalpar därinne.

Alla vet att insidan är viktigast.

Frågan är varför jag bombarderas med bilder på retuscherade fotomodeller från morgon till kväll när alla vet att det enda som betyder något är om du har en vacker själ?

Det är svårt att förhålla sig till. Man ska helst inte bry sig för mycket. Det får gärna se ut som att man inte ansträngt sig alls fast än man stått tre timmar i badrummet för att få till den rätta nonchalanta looken.

Enligt idealen ska du se lite ”trashig” ut med trasiga jeans och slitna kläder.

Men detta gäller bara för de som har pengar, om du råkar vara fattig, hemlös och sliten på riktigt är du inte värd ett dugg. Det är sannerligen en sjuk värld vi lever i.