ormarna låg plötsligt på stigen
där foten skulle gå
de slingrade genom djungeln
hängde ned som lianer
den tryckande värmen och fukten
monsunregnen
en del av dem giftigare
20160610 13.02 dök det upp en kobra
den kluvna tungan väste
kvar stod en skulptur av skräck
ångesten pumpade i blodet
vantro planterade första fröet
ditt namn, men anden
fanns inte där
en dag ska brodera bonaden full
på ormar av olika kulör
somliga kan inte sova i mörker
hemsökt av döda vänners röster
minnesbanken klickade inte där
bolmade som en skorsten
ur öron näsa och hals
inte var de arma komna från
Paradiset tankarna de förgör