så den fylldes helt med bläck
än lila än svart än smaragd aldrig röd
reservoirpennan jag vred på
sedan torka den med papper
mjukt
så seglade fjädern iväg
över anteckningsbokens tjocka a fyra
rad för rad
skrivstil
så vackert när en dikt började i svart
slutade i grönt
den skrivstilen återspeglar än idag mitt jag
var så god om du vill tolka
boken skulle fyllas
med mina första egna dikter
på modersmål
den var tänkt till dig
du ville ha den så mycket som
aldrig någon annan ville ha något av mig
mitt i allt bytte jag
land språk och du
hann dö i cancer
innan jag blev klar
med denna än idag halvtomma bok
skammens tänder hugger
fast jag nu förstår
så mycket jag har lovat
kunde inte någonsin bli av
trots att jag övertygade mig själv
varenda jävla gång
jo jag har nu på senare
sakta börjat lära mig
att inte lova allt för lätt
att börja tycka om mig själv
en aning
kanske två