Du drömde att du var ute och simmade i en sjö.
Du var ensam i den drömmen och du befann dig
i det våta. Plötsligt låg du och sov i en säng och
det var vatten bland lakanen. Din blick gick till
väggen och en tavla.

Tavlan föreställde ett hav. Det rann vatten ur
tavlan och det vattnet hade stigit upp till sängen
du låg i. Så vaknade du badande i svett och i en
mardrömslik rädsla. Du sökte tavlan på väggen
och där hängde mycket

riktigt en tavla. Den föreställde en bit av vattnet,
omgivet av ängar på båda sidor om en å som ledde
ut till en sjö. I båten som var någon sorts eka, satt
en människa som gjorde sig klar att fiska. Det rann
inget vatten över ramen

och in i rummet du befann dig i. Bilden i tavlan var
målad som en akvarell och var inramad med en plan
yta av glas. Tavlan var målad av en kvinna du kände
och hon hade signerat den med sina initialer. Det var
en tydlig bild och du tyckte

om vad du såg. Kvinnan som målade tavlor du hade
ett gillande för, målade litet allt möjligt av natur.
Det som kom igen ofta nog var skog, litet olika träd,
vattendrag, ibland en eka och ibland en fiskebåt.
Hon hade även målat i olja

eller akryl. Då kunde det vara betande hästar i en hage.
En tavla föreställde en karavan med kameler i en öken.
Det kunde vara litet olika årstider och träden var öm-
som kala och ömsom klädda i löv eller där var barrträd
med inslag av lövträd.

Även din far hade sysslat med att måla. Men eftersom
han var död numera så fick du nöja dig med att se de
få tavlor han målat medan han levde. Dina föräldrar
höll på med litet av varje och de var mångsysslare på
det viset. Även dina syskon

höll på med olika sorters konst, samt lekar och de kunde
brista ut i sång som helst plötsligt. Själv ritade du istället
för att måla och du försökte ibland dig på att sjunga,
men visslade hellre litet olika melodier. Du vet, den där
sorten utan munspelston.




(2022 08 08)