Genom att vända blicken
ser jag något försvinna långsamt
genom bakrutan på en bil från en annan tid

Ett dunkelt skimrande
dislandskap

En värld som inte är min
men som jag hör till

Ett språk med så många tysta ord
med insprängda lager av
allt jag inte behöver veta
men blir tilldelad fragment av ändå

Det är lagt till innehållet i ett skrin
en annan tid

Förgångna liv som envist tränger fram
genom minsta lilla skreva

I min hjärna