Att sitta i mörker
Skriva till det man trodde
Var ens stora kärlek

Den personen man delade allt med
Flyttade ihop i en sunkig lägenhet
Som sen byttes mot ett hus

Där vi ville bygga drömmar
Få allt det där som heter att gro

Två barn fick vi
Älskade fram
Födde
Tog hand om

Sen sprack allt som en ballong
Kvar var flisor
Av det som var
Som skulle bli

Den jag byggde en dröm på

Nu väljer du även att lämna
Dom.

Mig kastade du runt som en handske
Glömde på platser ibland
För att sen leta och bli tacksam
Att du fann mig igen

Men nu kastar du allt.

Och jag kanske förlåter dig en dag.

Kanske.

Men jag tror inte det.

För att kasta barn

Gör inte människor med hjärta.