Under kanten
randen där något annat tar vid
lämnat åt sitt öde att gro
och som sprudlar inombords
med handlingsparalys
ångest och tvekan

Inget förtroende bara avhängighet
besudlad frånvänd avskildhet

Inga blickar som går att möta inga kroppar som kan beröras

Finns det inte öppningar i våra kroppar som ska låna till nära möten

Vart befinner sig sinnena då och tankarna som ständigt krampaktigt sluter sig samman