Dikt av Julia Engström.

Det kommer dagar då du bara vill existera o inte så mycket mer än det, njuta av varje stilla andetag som att det inte finns någon morgondag.

Tillvarons tomma blad får skriva sig själva, just nu håller jag inte i pennan, det är så skönt att bara ställa sig vid sidan om ett tag.

När jag betraktar mig själv från ovan ser jag en lycklig liten figur som tar en tupplur från livet.

Det är så andlöst skönt att bara ligga stilla och lyssna på tystnaden, sådana stunder ska man inte ta för givet.

Livets berättelse skriver ändå alltid sig själv, det är bara att försöka hänga med.

För det mesta springer jag febrilt för att inte sacka efter men nu har jag satt mig på avbytarbänken en stund, det är för att mitt inre ska få fred.

Och freden anlände fort, nu finns det inte ett enda mörkt orosmoln kvar.

Jag tror att tystnaden har alla svar.