Nunnan stiger ut och tittar ner.
Där ligger barnet i korgen.
Ett brev vid fötterna.
Nunnan läser.
''Snälla, ta emot mitt barn så som jag tog emot det med kärlek och ömhet. Snälla, lämna inte bort det som jag gör det med hat och förtvivlan''.
Nunnan blickar upp från pappret och tittar runt.
De var ensamma.
Nunnan fortsätter.
''Snälla, barnet har tagit mitt liv, jag ger dig henne, min söta, min stora kärlek som krossat mitt hjärta, så att jag, inte tar hennes''.
Nunnan tittar ner på barnet igen.
Ännu en.