bedövande förmiddagsljus, stillhet, grått,

sprang 15 km igår i ett höstfuktigt pålsjöskog, i den höga gula lövskogen kilometer efter kilometer, såg några människor med barnvagn och varm choklad, ett par gubbar med sina hundar, tog en varm lång dusch när jag kom hem, stortånaglarna nästan helt blå nu, men känner mig tacksam över min kropp,

beställde mörkläggningsgardiner till sovrummet, och var och köpte en paraplyväxt att ställa i fönstret, en grön rymd att bryta av det statiska grå i rummet,

kvällen gick långsamt, söndagskvällar är tråkiga och har något sorgset över sig, kollade den nya mission impossible, mest av nostalgiska skäl, värdelös, Tom Cruise var lika kall och intetsägande som alltid, läste någonstans att Christian Bale baserade Patrick Bateman i American Psycho på en intervju med Tom Cruise i David Letterman, Christian Bale beskrev honom som en person ”….med absolut ingenting bakom ögonen” och jag tänker att Tom Cruise som den sociopatiske filmstjärnan som så många älskar är en symbol för vår narcissistiska tids andliga förfall,

jag drack ett glas vitt, åt oxfilépasta som hade blivit över sedan dagen innan,

kvällen var stum och intetsägande,

kollade på en dokumentär om Nordkorea, tanken på den lilla tjocka grisen i Nordkorea som innehavare av en avancerad kärnvapenarsenal får mig mest att le, det är pilsnerfilm, ironi,

tog en halv imovane och la mig för att sova, orkade inte läsa, var mest tom och utan några tankar när jag sjönk ner i mörkret, ett par skator i det nakna trädet på bakgården väckte mig vid 07-tiden,