Far laga' gröt. Det var mor som tillaga'n;
men far, han tog äran med husbondens rätt.
Stark på sin gård han satt att intaga'n
efter en dag i sitt anletes svett.

Sedan fick äldste bland sönerna slefva,
så yngre söner som inte fått vett.
Därpå fick mor skrapa botten, men vefva
lätt, så att döttrarna med fick en skvätt.

Åt hjonen och tiggarna intet blef öfver;
men likasom fågeln han alltid blir mätt
på frön och försyn, fingo de plocka klöfver
när far icke såg, att de stulo hans rätt.

Pigan, hon får nog annat att äta,
som man blir tjock af på husbondens sätt;
sedan få söner och grannpojkar träta
om pigan – på socknen¹ för det, som var skedt.

Af kärlek till nästan hagla slagen,
men nästan kärlek tål ingen tvätt.
Af kärlek till styrkan stiftas lagen,
men sällan styrka till kärlek lett.

Såsom på gården, så ock på jorden:
om slödder och skarn finge foder och fett,
då ginge väl morden rätt öfver borden
i afund så arg som man aldrig sett.

"Hvad kan vi hjälpa de här med?" sa' ängeln,
utsänd från Mars att se till Adams ätt,
runka' på hufvet: "fjolåra stängeln
må grönska;² men Herren – han står sig slätt."




Av min farfars faster Agitta Propagandina Wensther, funnen i en annan släktings kvarlåtenskap. Odaterad men låg bland papper från åren runt 1900. Kanske riktade "faster Dina" sin udd inte bara mot förtrycket klasser, länder, kön, grannar och närstående emellan, utan också mot dåtidens svärmeri i vissa kretsar för en förgången tids "enklare" och "sannare" liv.
Ett par förklarande noter tillagda.
____________________________________
¹ På socknen: åtnjuta socknens (landsbygdskommunens) fattigvård till det informella pris man nu fick betala. För vuxna bestod "vården" vanligen i fattigstugan eller att "gå på socknen". Det senare betydde att gårdarna turades om att ge en mat och husrum.
² Den grönskande staven är ett vanligt motiv i legender om missionerande helgon. Helgonet har misslyckats med att omvända hedningarna i en bygd, kör sin vandringsstav i marken och säger "förr ska denna staven grönska än de här människorna blir kristna". Men staven börjar grönska; helgonet vänder om och finner de stackars själarna redo för dopet.