Tänk, "hon" ser mig verkligen! "Hon" ler emot mig och söker kontakt! WOW... det här är det allra bästa som hänt mig de senaste 100 åren. Ungefär så har jag tänkt, ungefär så upplevde jag det som hände. Allt annat blev med ens oviktigt och ointressant. Det var "hon" som fyllde hela min värld, mina tankar och mina drömmar.
Men - när samma "hon" säger "nu är det definitivt slut" - då börjar en helt annan process inom mig. Det är kaos. Det är ett tumult. Och det gör ont, ont, ont. Länge, länge.
Min gode vän Åke från Hälleforsnäs berättade något liknande idag. Han berättade om en viss bok, publicerad 1986, med titeln ”Du kan bli frisk igen” författare O. Carl Simonton, Stephanie Matthews-Simonton och James Creighton. Det märkliga med den boken var förklaringen och beskrivningen på drivkrafterna för cancer. Hur uppstår cancer, egentligen? Varför får en till synes frisk person cancer i kroppen?
När någon Du älskar dör, stöter bort dig och överger dig så tappar din egen kropp livslusten och stor del av sin motståndskraft så att främmande kroppar plötsligt attackerar och börjar bygga ett nätverk av metastaser. Du är på väg att få cancer. Det som hände mig 2014 och 2016 kan förklaras av den typ 2-diabetesen som nu dikterar mina levnadsvillkor.
Att en yttre händelse kan åstadkomma ett riktigt kaos, ett Hiroshima, måste ju betyda att "hon", i detta fall betydde mycket för mig. Den positiva, och helt FANTASTISKA sidan av saken är: "om Du skulle träffa en helt underbar man som gör dig mer än lycklig, så kan processen bli den omvända. Den som tidigare kämpade med en elakartad prostata eller annan cancersjukdom börjar få lugnande och uppmuntrande signaler från sin husläkare som säger: "Det verkar som om din bromsmedicin fungerar, metastaserna tillbakabildas och Du är på bättringsvägen." Det är detta senare scenario som gör den här boken, "Du kan också bli av med din cancer", så spännande och intressant. För jag tror också på "kärleken" som den mest läkande kraften i universum. Vad sägs om det?