Som sån blå som dubblar som svart,
du vet,
fast mörkare,
liksom helt kolsvart.

Som sånt dära mörker som växer och blir sådär ljust och lugnt,
en rymd utan utrymme,
typ en punkt.

Nåt annat att känna till,
typ dolt men ändå inte.

Nånting vackert! Nåt stort!..

...Det var ju dit jag ville.