En god vän till mig har sina egenheter. Innan han låter
taxin föra honom från flygplatsen eller tågstationen till
hotellet, så brukar han besöka någon stormarknad för
att köpa in en billig teve. Så han kliver ur taxin och där

behöver inte yttra orden 'vänta här', som riktade till
chauffören, eftersom Natalie eller Beda sitter kvar i
bilen, så taxin inte bara kör sin väg. Vännens sekret
erare brukar se som om de bara talar dialekten från

någon avlägsen by i norra Norrland, om föraren skulle
försöka med en litet försöksvis flört eller bara tala om
att AIK gått vidare i serien efter gårdagens som ymniga
snöfall över Visby. Så går han alltså och köper teven och

låter Natalie dela utrymmet i baksätet med nämnda teve,
eftersom i bakluckan resväskor ligger och tar plats.
Är bilen ifråga en herrgårdsvagn faller det sig dock
annorlunda. Vännen med sällskap/sekreterare anländer

slutligen till hotellet. Vännen utväxlar ord med personalen
bakom disken, de byter även andra saker av högst intressant
värde. Men de utväxlar dock aldrig pennor. Väl där uppe på
rummet tar han ut teven ur fodralet och ställer den på golvet.

Han byter elegant ut hotellets teve mot sitt raska inköp,
samt ställer hotellets teve utom synhåll, kanske lägger
den på golvet under sängen. Av någon anledning ligger
ofta en heltäckningsmatta på golvet. På hela golvet,

annars vore det ju en halvtäckningsmatta, en deltäcknings
matta eller bara något korkat alternativ till trampat trägolv.
Då det knackar på dörren nästa dag och det visar sig vara
städerskan, ser hon häpet hur vännen står och slår på

tevens ruta med en hammare av hårt gummi, så den går i
874 bitar. Hon försvinner raskt ut och kommer tillbaka en
kvart senare. Då har vännen hunnit vika ihop duken som
innehåller glassplittret och bytt ut hans egen sönderslagna

teve. Hotellets teve står oskadad på plats igen, precis som
om ingenting hänt, då det åter knackar på dörren. Följt av
en eller två vakter vilka glömmer invänta 'kommer strax'
och förnumstigt stiger in i rummet, efter att ha slagit upp

dörren med en hörbar smäll. Strax därpå genomgår min
vän litet olika mimik i sitt anlete. Förbryllande, argsinthet,
irritation, förvirring, häpenhet, frustration över att behöva
möta myndig hotellpersonal redan före frukost, samt en

del övriga stumma gester, som ackompanjemang till det
vilket syns utspela sig i ansiktet. Av hotellstäderskan syns
ej ett spår. Den ena mannen synar golvet framför teven,
apparaten i sig, samt ger som plats även för sin kompis.