Simon pratade tidigt. Bäst minns jag när han som tvååring sa : Simon vaken Simon glad.
Som treåring började han härma moderns moderns ordval. Tragiskt sa han. Det handlade om en 22-åring som fått cancer.
Patetiskt sa han. Han hade tittat i moderns skivback och sett Beethovenskivan.Kunde han läsa redan?
När han började på förskolan började han dirigera de andra barnen som cyklade på asfaltvägen.
Är det du som bestämmer här? undrade förskoleläraren.
Det svarade han inte på.