Snön pudrar skogsmarken

med lugn och vila



Men, då!


Ser ett löjligt djur
som överlevt på otur
nysa moll och dur
här i vår enda natur


På lånad tid med stulna skor
i inbillad kamp inom dig, likt:

Tår utan mening
Sorg utan kärlek
Hat utan glädje


När allt du äger är svek
och undrar varför allt är fel,

då, då, då, då, då, då, då, då

ska du älska de som dräper dig,
ljuga bort sanningar och faktum,
kräva rätt till ditt meningslösa liv
att få vara ett ynkligt löjligt djur


*


Jag är helt fördomsfri.

Vet alltför väl vilka fördomar som är sanna
och inte
och vet att:

En killing utskiten i ett stall
kan inte bli en hästgud.