"Tänk om man skulle vetat vad man nu vet när man var ung."

Varför är du en äcklig och hjärndöd fjant?

Ser dig krypa omkring på botten där du inbillats att det är någon slags godhet du bedriver i konsensus med samhällets svårt rubbade "rättänkande". Normaliteten är sedan länge satt ur spel i en illusion där anpassning ska ske efter det köpta slöddret vilka kräver att du ska bära din offerkofta. Visst, du är mest motiverad av vad som möjligen kan ge dig sex. Du klär dig i komiskt fula kläder och vill påskina att du är både smart och rik så att något blåst luder ska vilja plundra dig, eller åtminstone krafsar du fram någon stinkande kulturkossa, kravlöst är gott nog för dig. Alltid lurar det någon. Förr eller senare. Du har inga ögon. Din självkontroll är enastående och du tål allt utom sanningen att ingen älskar dig och du älskar ingen. Du vet inte ens vad kärlek är annat än med ord och dopamin. Du lurar dig att du älskar dig själv, vi andra ser att det är en narcissistisk störning...

Du vill hävda dig själv... med din dagliga konsumtion av medias propaganda och annan falsk och vriden information och därefter hålla det i minnet till dagen efter; där du snart får fatt på någon att kunna visa hur klok du är med att återge dessa korkade meningar du har hört. Därefter tömmer du ut skräpet för att kunna ladda på med dagens nya riktlinjer och vinklingar som leder ingenstans. Du är så med... Du kan sorgligen inte tolka någonting alls korrekt då du och nästan hela världen är defekt, men du hävdar att det inte alls är så och du vill bara hjälpa andra, vara med och vara snäll. När du på kvällen somnar in framför din TV så tåras du över all vuxenmobbning du får utstå. Du är så med...

*

Nu står du avslöjad och orolig. Farliga sanningar hotar dig. Blicken vacklar, du yrar, byter ämne och flyr. Var vi alla bara undfallande och meningslösa fån som du så har vi räddat världen... Du kramar din älskade svaghet och letar efter några ord att posera med som gör dig intressant och ska skilja dig från den hjärndöda massan. Hopplöst. Du kastar ut ord ändå så du kan vinna genom att ha sista ordet...

Det är själva den mänskliga tragedin att vad de svaga kan genomföra när det gäller att dra ner andra i sitt träsk får fortgå. De vill synas och beundras för att bidra till skräphögen kallad "vårt-samhälle"; vara progressiva och trendföljare, eller meningslöst bakåtsträvande till någon annan likvärdigt mossig och hopplös tidsperiod. De har alla tränats till att bli dessa värdelösa skämt fyllda av obotliga komplex och det finns för dessa föga hopp kvar om en värdig framtid. Alla andra säger ju samma sak, förutom de konstiga...

*

Du vill försvara allt som är oförsvarbart och det har gjort dig till en äcklig och hjärndöd fjant. Sluta med att övervärdera dina plågsamt meningslösa prestationer och ta tag i Verkligheten.

Kanske är det imorgon du ska bli en man för första gången i ditt liv. Idag är du alldeles för upptagen med att krypa och intala dig att du duger som du är.