I vandringen genom staden,
med målet att nå kullen utanför,
får hon veta att mannen heter Jesus och är född i Betlehem.
Pojken nickar nöjt.

När de kommer fram känner han rädsla för den bullriga,
upproriska och hetsiga stämningen.
Han kramar mammas famn.

Mamman vill inte att sonen ska bevittna
den fruktansvärda scenen,
som nu utspelar sig, men nyfikenheten tar över.
Pojken blundar och tittar växelvis.

De främmande soldaterna är en ny syn för pojken,
och han betraktar uniformen och vapen med stora ögon.

Han stirrar på de tre korsen som står upp mot himlen.
Är männen uppspikade?

Mamman orkar inte mer,
tar hon pojken och går tillbaka till staden.

Han tar ett sista ögonkast på den slagne mannen och får ögonkontakt.

Mannen ger pojken ett svagt leende,
som försiktigt vinkar tillbaka,
med en varm känsla i bröstet.


Pojken är inte rädd längre, bara nyfiken.