Raindrops on the window, a soft lullaby, As I lay down for a siesta, under the gray sky. The world outside weeps, her tears a sweet chorus, and I fall asleep, without care or pain.

In this quiet moment, I become a child again, imagining the return of spring as the rain beats on my door. Easter beckons, a celebration of rebirth, true friends gather, laughter resounds in merriment.

Oh, how beautiful this world, in its fleeting grace, A canvas of seasons, each leaving its mark. And in dreams, you appear, a ghost of desire, whispering secrets, setting my heart on fire.

Look deep into my eyes, reveal your hidden truth. Is this love genuine or just a fleeting youth? Fear not, my dear heart, for vulnerability is our key,

Let's share our stories, our hopes and our fears, In this rain-kissed reverie, where love often rules. For true love knows no bounds, we don't have to pretend, So let's connect, my love, and let our hearts mend. ??

Notes: This poem is a work of fiction and imagination. Any resemblance to actual events or persons is purely coincidental.

***

Regndroppar på fönstret. Tryck på meddelandeikonen, anslut privat med mig kära vår. Regndroppar på fönstret, en mjuk vaggvisa, Som jag lägger mig för en siesta, under den grå himlen. Världen utanför gråter, hennes tårar en söt kör, och jag somnar, utan vård eller smärta.

I denna tysta stund blir jag ett barn igen, och föreställer mig vårens återkomst när regnet slår på min dörr. Påsken lockar, ett firande av pånyttfödelse, sanna vänner samlas, skrattet ekar i munterhet.

Åh, hur vacker denna värld, i sin flyktiga nåd, En duk av årstider, var och en lämnar sina spår. Och i drömmar dyker du upp, ett spöke av begär, som viskar hemligheter, sätter mitt hjärta i brand.

Titta djupt in i mina ögon, avslöja din dolda sanning. Är denna kärlek äkta eller bara en flyktig ungdom? Var inte rädd, mitt kära hjärta, för sårbarhet är vår nyckel,

Låt oss dela med oss av våra berättelser, våra förhoppningar och våra rädslor, i denna regnkysste drömmare, där kärleken ofta härskar. För sann kärlek känner inga gränser, vi behöver inte låtsas, Så låt oss ansluta, min kärlek, och låt våra hjärtan lagas. ??

Anteckningar: Den här dikten är ett verk av fiktion och fantasi. Alla likheter med faktiska händelser eller personer är en ren tillfällighet.