Allt är tyst
Jag minns ofta bara dig
Det är underligt
Du spelar med mig efter alla dessa år
Jag sliter ut mig där jag är följsam, röd
Alla mina släktingar

Tänderna, håret, huden
Allt blir äldre
Jag brottas fortfarande med samma odjur
Ingenting har hänt

Någon annan säger ”störst av allt är kärleken”
Jag vittrar sönder, men håller med
Jag vet inte vad jag har gjort?
Blågul

Mitt i allt detta kommer du som vanligt tillbaka
Vad är det som för dig tillbaka?
Vi är inte längre där, vi är nån annanstans