Sonnet on Love and War.
Here’s a sonnet reflecting on the theme of love and the tragedy of war:

When love's pure light in rulers' hearts would dwell,
No son nor daughter sent to war's cruel game.
For each command, a parent's heart would swell,
With love's own blood, they'd quench the battle's flame.

If only kin of kings did bear the sword,
How swift would peace alight on war-torn land!
No more would youth be lost, no blood be poured,
If rulers' flesh did meet war's harsh demand.

Yet here we stand, in times bereft of love,
Where common souls in countless numbers fall.
The heavens weep with sorrow from above,
For love's dear absence at the battle's call.

Oh, would that love ruled o'er the lust for power,
No child would fade in war's most bitter hour.

                                                              ***

Ingenting utan kärlek
Vem vet hur många krig i världen som skulle undvikas om varje statschef skickade bara sina egna barn i strid.
Sonett om kärlek och krig.
Här är en sonett som reflekterar över temat kärlek och krigets tragedi:

När kärlekens rena ljus i härskares hjärtan skulle bo,
Ingen son eller dotter skickas till krigets grymma spel.
För varje kommando skulle en förälders hjärta svälla,
Med kärlekens eget blod skulle de släcka stridens låga.

Om bara anhöriga till kungar bar svärdet,
Hur snabbt skulle freden uppstå på krigshärjat land!
Inte mer skulle ungdomen gå förlorad, inget blod utgjutas,
Om härskares kött uppfyllde krigets hårda krav.

Men här står vi, i tider utan kärlek,
Där gemensamma själar i otaliga antal faller.
Himlen gråter av sorg från ovan,
För kärlekens kära frånvaro vid stridens kallelse.

Åh, skulle den kärleken styra över maktbegäret,
Inget barn skulle blekna i krigets mest bittra stund.