Vi gjorde sista giget

inte långt från Vita Bergen

Ja, bergen de var vita

Men jag var röd till färgen

Det var i maj det året

Ett farväl hängde i luften

Jag var uppbrottet på spåret

Sedan krockade förnuften

Sammandrabbning

Två rivaler

och den sämsta av finaler

Ingen bästa sändningstid

eller till buds stående kanaler

Och jag tänkte på Carl Anton

Denne fredlige trubadur

Önskar att jag hade haft mer

av hans visdom och kultur

Jag gick i vredesmod

när jag fick höra fel sång spelas

Som en hämndaktion så skulle jag

så slutligt förfördelas

Det var visst ett ganska snöpligt slut

på en märklig historik

Trotsigt vände jag då ryggen

åt en ganska ljum publik

Nu får man ju gå vidare

Och förlåta, liksom glömma

Göra upp med alla bakslag, misstag

Sluta upp att drömma

Men det finns en märklig majkväll

som har etsats fast i märgen

Och den utspelade sig

inte så långt från Vita Bergen

LARZ GUSTAFSSON 22/5 2024