De skor som bar mig.
Förde mig fram i skenet av vemod.
Suddar bort tårar av rosens taggar.
Men när jag närmar mig dig.
Är det allt jag någonsin drömt om.
I valnötens bädd.
Vi älskar.
Och den vingklippta oron ej längre finns.
Bara nattens svala bris smeker.
Och du.
Förstås.