När Döden viskar "kom med mig, följ mig bort till fjärran land",

så ropar kvinnan, gammal sedan många år, "ta nu äntligen

min oskuld bort, ty jag var rädd för närhet," men Döden

känner ingenting, ens när han spelar schack,

så han tar blott sin lie fram, och svingar den.

Och, se, jag tror nästan att han ler en smula.