En journalist har blivit informerad om att i ett enskilt
rum på redaktionen har en samling människor samlats.
Hon går till rummet och stannar en knapp minut, för
sedan syns hon prata med redaktören och resultatet
låter vänta på sig.

Redaktören och en av tidningens fotografer följer kvinnan
fram till rummet. De tre går genom den nyss öppnade
dörren och där inne äger en ceremoni, kan man väl kalla det,
rum. Det visar sig att de församlade är lärare och de vill
berätta sin historia.

När 'ledaren' för gruppen berättat sin historia, där han
ber redaktören dem om uppskov med att gå ut med själva
historien. Han vill vidtala en av tidningens jurister. Som
kontaktats. Sedan händer inte så mycket. Det är fredag
eftermiddag och på

måndag går lärarna till jobbet och 'ledaren' för gruppen
går till rektorn, som berättar i högtalaren att alla elever
skall samlas i aulan för ett viktigt meddelande som måste
ses och höras samtidigt. Lektionerna pågår som vanligt
fram till lunch,

sedan äter valda delar av elever samt personal. Det talas
en del om 'den stora överraskningen' som verkar kunna
väntas. Skall skolan privatiseras? Skall den läggas ned?
Skall dn rivas? Är skolan vinnare i den fabulösa tävlingen
(vilken slås upp i lokalblaskan)

'Första människorna på planeten Mars?' Det senaste som
spännande förslaget tas inte riktigt på allvar dock. Plats
för fnissningar samt rop. Människorna samlas i aulan,
dit de anlänt i grupper, eleverna för att bänka sig och
lärarna samlats bakom

scenens draperi. Själva scenen intas av rektorn. Som pratar
litet avslappnande sådär, om några allmänna saker som rör
skolan och sedan lämnar över ordet till 'ledaren' för lärarna.
Samtliga lärare har kommit fram till att vara överens om något
slags beslut, för en gångs skull.

'Ledaren' för gruppen börjar tala och hänvisar sedan till nästa
lärare bakom draperiet. Den kommer fram för att tala och
sedan kommer nästa och nästa och nästa, tills hela gruppen
av lärare fått säga sitt. Eleverna som först viskat och stojat en
smula tystnar redan under

tiden som den första läraren talar, som sedan avlöses av nästa
lärare. Det blir strax knäpptyst bland eleverna. Även om där
Nicholas försöker göra sin närvaro uppmärksammad genom
att applådera och ropa några som alldeles säkert 'väl valda ord'.
Mera hyssjande o fniss.

Mera i del 2 av berättelsen

(Om bilden.
Jag har valt att kalla bilden
'4 pennor på litet bord'.
Bilden är fotad i Karlstad 2010
samt med egen digitalkamera)