...då Hugo var liten, var han en smula ivrig.
Han kröp innan han kunde gå och då han väl lärt sig gå,
var han en smula benägen på att rymma hemifrån.

Men han var som fånge i sitt eget hem
och fick mest komma ut då han satt i en sele
på en något mer utvecklad människa.

Hela tiden upp till han var ungefär sju år,
var han så nyfiken på om gräset var
mera grönt på andra sidan häcken.

Vilken växte tät
och liksom mindre genomskinlig
under sommarhalvåret.