...egna krafter. Exempelvis hur ett som oavsiktligt bett
i tungan kan få avgöra om hon har lust att göra just det
där hon annars nog skulle ha gjort. Sjungit i kör, gå och

simma och spana in människorna i bassängen, hålla ett
föredrag för klassen i skolan eller bara ens gå till skolan
och prata och skratta med i den grupp hon tillhör just i

skolan. Går det ens att tala begripligt och äta precis sådär
otvunget som känns som kul och uppsluppet, vilken dag
som helst annars. Och om hon inte vill gå i skolan, vad

skall då resten av familjen ha att säga om den som saken.
Hur länge har en människa egentligen besvär med tungan
och kommer det att kunna vara lika länge som när hon

bröt det vänstra lårbenet i skidbacken? Vilket kom henne
att få tillbringa resten av våren på det där sjukhuset i stan.
Då ju inte bara familjen kom och hälsade på och pratade.