Vilken mardröm det skulle vara… allt skulle bara handla om dig. Vad du vill… Vad du behöver… Vilken mardröm… det faktum att du aldrig skulle titta åt mitt hål är faktiskt en omvänd förbannelse. För vem behöver en kvinna som dig. Jag är hellre ensam och fri än din lilla slav. Jag är hellre ful och otillräcklig än krypa inför dina fötter…
Jag skiter i vad du tycker. Dina åsikter betyder ingenting för mig. Ditt enda problem är att ingen har sagt det till dig för din skull. Utan det har alltid varit ett ex i slutet av ett förhållande så det har alltid funnits den vinkeln till det. Men vi har aldrig varit ihop och jag hatar inte dig. Detta är konkret återkoppling. Din skönhet och din charm trillar snabbt av dig. Och det man möts av är hur privilegierad du är, alla är en betjänt i ditt liv. Allt ska handla om dig. Men vet du vad, det kommer inte hålla… en vacker dag kommer det bara vara du i ditt liv… ingen annan… inga betjänter, inga ja-sägare som vill veta hur din mus känns runt deras kuk, och dem sväljer sin stolthet för det… som om du inte visste… du vet… du vet också att du är inte stark nog för att möta vem du verkligen är, när du fyllt 40-ish… Jag skulle säga redan vid 30 års åldern så kommer kompis kretsen droppa av märkbart… Färre och färre kommer vara vid din sida för att ge dig den uppmärksamhet du trodde du förtjänar, bara genom att finnas… Vilken Disney film kröp du fram ifrån? Fy fan… Jag fylls av sådan glädje när jag inte kommer vara där för dina statiska försök till konversation… Vad har du att säga egentligen? Nä, precis… Du bara kastar ut bajs och hoppas något fastnar… Och ju mindre vänner du har kvar desto mera inser du att du lurat dig själv… Men är detta dörren för någon stor insikt från din sida…? Nä, skulle inte tro det… Du blir mer spydig och otrevlig och allt är alla andras fel… för varför ändra på dig nu? Alla ”älskade” ju dig förut… Helt plötsligt så känner du alla dessa orättvisor riktade emot dig… Vad då ”betalningsanmärkning?” vad då ”kronofogden” ? ”jag ska inte behöva betala hyran” för ”Jag är jag” …
Jag hade velat vara en fluga på den väggen… Se dig kasta saker hysteriskt runt dig precis som om hela världen kretsade kring dig, fast det skulle inte vara någon där… Efter ilskan gått ur dig så skulle skammen, ensamheten och sorgen komma över dig, men ingen skulle klappa din axeln, ingen skulle viska i ditt öra, ingen skulle säga att du är en stark kvinna och alla borde, nej måste respektera dig… Du skulle inse verkligheten de flesta män tvingas inse mycket tidigare. Kvinnor må utvecklas förre män, och är i många sätt och vis mer förståndiga, men det är svårt att lära sig vad livet är på riktigt så länge folk vill ha en.
En kille kan inte gråta över att livet är orättvist, han måste skaffa ett jobb, vilket jobb som helt, så länge det betalar hyran och mat.
En kille kan inte ligga och gråta över den där kärleken som försvann. Han måste gå till jobbet på måndag, och ingen bryr sig det minsta ifall han spenderat hela helgen på att försöka dö. Ni säger att ni vill uppnå jämlikhet, och den kommer den dagen ingen vill knulla er längre.
Det är då ni blir en man.