Jag gick i första klass,
året var 1956, det var i början på terminen.
"Vem tycker du bäst om i skolan?", frågade mor.
"Roland", svarade jag.
"Är där ingen av töserna du tycker om?", sa mor, med en lite underlig klang i rösten.
"Nä", sa jag och förstod inte vad det var för konstigt med att jag tyckte bäst om Roland.

Minnet dök upp idag, när en gammal skolkamrat sa: "Visste du att Roland gått bort?"
Nej, det visste jag inte.
Det kom en känsla av vemod i bröstet.
Jag vet inget om hur hans liv varit.
Frånsett det här minnet från första klass, har jag inte så många minnen av honom.

Jag och en klasskamrat ordnade en återträff av de gamla klasskamraterna, för något år sedan.
Vi var båda lite ledsna över att just Roland inte kom.
Men vi fick aldrig reda på varför han inte kom.
Vi var eniga om att han och hans bröder, var snälla pojkar.
Så är det i livet, vi möts en kort stund, sen kanske vi aldrig ses mer.

Hoppas du haft ett bra liv, du min gamla klasskamrat.