...som högst förälskad
i en bild,
kanske mera jämför

med något som
redan där varit,
som kommit så

i ens romantiska
väg och sedan
som bara farit.

Som genom eld
och vatten eller
som gå genom

'vått och torrt',
egna känslor samt
tankar kunna spinna

sådana trådar och
sådan väv, som
en vid inbillad

och föreställd värld
skulle borde vara.
Långt från var

otrygg plats och
värld samt rädsla
och upplevd fara.



(Om bilden.
Som du kanske ser är det ett hörn
av busstorget i Karlstad med ett nog
välbekant kyrktorn i bakgrunden.)