Kanske 'rår de inte för det',
underställda människans natur
så som vi alla är
och de lagar som styr
det psykologiska spelet.

De är ju beroende
för sitt eget existensberättigande,
att det finns människor att 'trampa ned i skiten'.

Så gråten är för deras skull,
för dem själva,
som oemotståndliga

samt avskyvärda beteende,
så som det måste av nöden tvungna,
som det tar sig ut, i dina ögon.