Tungt sinne
För bra minne
En outgrundlig sorg
Rasar I min borg

Oupplösta tankar
I alla salar vandrar
En knut i mitt bröst
Från sommar till höst

Något har flytt, jag har tappat min gnista, ska jag även förståndet förlora och mista?
Mörkret är totalt, ingenting jag valt.

Vaknar med bankande hjärta,
En kropp, trasig av smärta

Vill vara frisk och kry, vara som ny.
Sjunga mig hes med vinden,
höra löven susa i Linden.


Skratta, leva orka som andra,
slippa depressionens vägar vandra.

Kämpar för att inte tappa andan,
Tränar för att öka prestandan.
Aldrig ta livet för givet, springer för att hitta drivet.
Kan aldrig slappna av, eller vila.
Alltid vara på vakt, ständigt tvivla.

Men.

Jag ska ta mig härifrån, och ut i ljuset,
Jaga kolmörkret ur huset.
Den fria viljan finns, den lever än,
Och allt det andra får jag göra sen.