Hur kan vi tänka att allt är vardagsgrått
och nätterna mörka och tunga?
Nu brinner dagarna lönnlövsgula
och vinden är fylld av äppelarom
När natten kommer så blinkar stjärnorna
och rymden drar fram sin norrskensridå

Vi är bara människor med sorger och möda
och tiden är kort och går alltför fort
Vårt liv är en resa på okända vägar
över brusande hav och mot främmande stränder
om detta bryr sig evigheterna alls inte om

När dagen gryr väntar nya syner
och färger och dofter fyller upp våra liv
När natten kommer med vila och drömmar
då lyser stjärnor och norrsken igen
Så går vårt liv, det enda vi får
men världen och evigheterna består